Nu är det såhär va, att jag mår som ett jävla as..

Jag driver runt på dagarna när jag inte jobbar och gör ingenting, jag går inte ens till skolan dem få dagarna i veckan som jag har lektion i SKULPTUR! = lätt som en fucking plätt!

Förstår inte vad det är med mig..

Jag vill men jag kan inte, typ.

Jättekonstigt.

Iallafall, jag ska tatuera mig! :D

Jag ska börja med en stjärna på vristen, det är något jag velat sedan jag var liten. Eller ah, liten och liten, 13 kanske. Fast då är man bra liten alltså! Haha!

Älsklings syster Sandra ringde mig tidigare ikväll och sa att hon hade tatuerat sig, och jag blev så jävla chockad och så jävla SUGEN på att också göra det! Hon sa att de gjorde förbannat ont men what the hell liksom :D

Får se när jag har pengar till det och när jag får en tid bokad :) Hoppas det blir snart, waa pirrar i hela mig bara av att tänka på det. I know, I'm crazy. But it's me, aiiight ;)

En annan grej är den att jag kanske inte alls ska gå om trean på Schillerska, jag kanske ska gå om gymnasiet från scratch och verkligen tycka om det jag studerar och ska ägna resten av mitt liv till liksom. Jag har inte den blekaste om vad jag ska plugga vidare till liksom..

Men något jag vet är att jag vill jobba med människor. Hjälpa människor. Jobba med beteendevetenskap. Psykologi maybe? I dunno.

Jag vill iallafall jobba med människor, om det så är inom turism, vård- och omsorg, barn- och fritid eller what ever, bara jag inte ends up på ett jävla kontor någonstans där man inte gör någon nytta överhuvudtaget!

När jag jobbade nu i helgen så kom det fram en kille i min ålder, om inte äldre, till kassan och skulle beställa. Bredvid sig hade han en handikappad flicka. Och han var så jävla go emot henne och jag kände bara, fyfan vilken kille. Ägnar sin tid åt att hjälpa folk som inte riktigt kan klara sig själva pga av en sjukdom som de själva inte valt att födas med. (men vem vill födas med en sjukdom liksom, men ni fattar poängen!) Asså jag blev så varm i mitt hjärta att jag var trevligt emot varenda jävla idiot resten av dagen. De ni! haha!

Så nu sitter jag och funderar på vad jag ska göra. Jag gråter, jag ringer John och beklagar mig över att jag är så jävla lättstött, jag har ingen lust till någonting.

Jag citerar pappa: "Ninna, du har ingenting att vara stolt över när det gäller dig själv."

That's my dad.

Underbart, eller hur? :)

Jag orkar snart inte mer, jag HATAR att sitta och beklaga mig inför andra, men detta är min blogg och det är endast jag som har ordet så shut the fuck up alla ni som klagar eller irriterar er på att jag klagar. Fuck off! <3

PEACE!